Jag tror att jag hurrade lite för mycket igår om att jag mådde bättre för idag är det tillbaks till soffläge igen.

Yrseln idag har varit extrem, så fort jag reser mig svartnar det för ögonen och kroppen börjar darra ibland. Det är obehagligt, men jag vet att det går över om jag tar det lugnt, får i mig mycket mat och vätska.

Utöver det kom njurstenssmärtorna tillbaks idag efter en lång frånvaro. Jag trodde nästan att stenen var ute redan. Som de flesta kanske vet så åkte jag in akut till sjukhuset den 29november förra året med starka smärtor i ryggen/över njuren. Jag hade aldrig känt någonting liknande och hade ingen aning om var det kunde vara. Allt gick så snabbt. Från att inte ha ont alls till att smärtan kom som en blixt från klar himmel och jag satt i köket dubbelvikt. Daniel ringde Roger som snällt skjutsade oss till akuten och där blev jag kvar i några timmar. Efter två sprutor med någon form av avslappnande rak i höften var jag tillräckligt smärtfri för att få åka hem med smärtstillande.

Smärtan har kommit tillbaka till och från med medicinen jag fick utskrivet hanterar smärtan bra. Det enda problemet är att jag istället får magkatarr av medicinen så det blir som att ersätta en smärta med en annan vilket gör att jag hellre låter det gå över av sig själv, hur smärtsamt det än är ibland.

Cirka en månad efter akutbesöket fick jag genomgå en datortomografi-röntgen för att se om stenen fanns kvar och hur stor den var. De hittade en 3-4mm stor sten i vänstra njuren och förhoppningen är väl att den ska komma ut av sig själv. Får jag allt för svåra smärtor eller besvär som hindrar det dagliga livet så behandlas stenen med stötvågor så att den krossas till småflisor och lättare kommer ut.

Så, där står jag idag. Jag trodde som sagt att stenen var ute redan då jag inte haft ont på tre veckor men idag fick jag besök av Herr Smärta igen. Jag försöker iallafall att hålla minen och inte klaga och försöker göra mitt bästa..